Prognoser
Hur fungerar en väderprognos?
Kort svar
En prognos börjar med mätningar av atmosfärens nuläge. Sedan låter man fysikens ekvationer räkna framåt i tiden i en superdator. Resultatet tolkas och presenteras som siffror, ikoner och ord.
Steg ett: mät nuläget
Varje timme samlas miljontals observationer in från markstationer, väderballonger, fartyg, flygplan och satelliter. De vävs ihop till en så kallad analys, en bästa gissning av hur atmosfären ser ut just nu.
Analysen är redan en approximation. Det finns fler platser i atmosfären än det finns mätpunkter.
Steg två: räkna framåt
Atmosfären följer kända fysikaliska lagar för rörelse, värme och fukt. Modellen delar upp luften i ett rutnät och räknar ut hur varje ruta påverkar sina grannar, steg för steg framåt i tiden.
Vissa processer är för små för rutnätet, till exempel enskilda moln. De hanteras med förenklade beskrivningar, och där uppstår en del av felen.
Steg tre: räkna många gånger
Moderna prognoser körs som ensembler. Samma modell körs många gånger med små variationer i startläget. Om alla körningar ger samma svar är läget stabilt. Om de sprider ut sig är det osäkert.
Spridningen i ensemblen är grunden för det som appar kallar sannolikhet eller tillförlitlighet.
Steg fyra: översätt till människospråk
Sist tolkas siffrorna till en ikon och en mening. Här görs val: vid vilken molnmängd blir det halvklart, hur mycket nederbörd krävs för en regnikon. Två tjänster kan tolka samma siffror olika.
I verkligheten
Prognosen sa fem grader, termometern visar två
Modellen beskriver en ruta på flera kilometer, ofta med en representativ höjd över havet. Står du i en svacka där kalluft samlas nattetid kan du ligga flera grader under rutans medelvärde.
Prognosen är inte fel på samma sätt som en klocka kan gå fel. Den beskriver ett område, inte din trädgård.
Visste du att
Vanliga missuppfattningar
Prognoser är bara statistik över hur det brukar vara.
De bygger på fysik som räknas framåt i tiden, inte på historiska medelvärden.
Gå vidare
Relaterade artiklar